Det är redan första oktober och jag har inte rapporterat någon från sommaren, eller det kanske är så att jag inte har upplevt att det har varit sommar?

Jag tar det från början.

Två dagar innan lärare och andra skulle gå på ett efterlängtat sommarlov, så kommer J35, sträcker sig över en annan medarbetare som också sitter och arbetar på sin arbetsplats i lärarrummet. Hon kastar till mig två kopior av något papper (borde ha varit ett dubbelsidigt) -" Du kan fylla i de har pappret eftersom det finns risk att du kan bli övertalig" var det enda hon sade. OK jag tog och kollade igenom pappren, därefter tog jag kontekt med henne är hon satt vid sammanträdesbordet. Är inte det här ett bra ämne för ett medarbetarsamtal, var min spontana fråga, men se det var det inte, något sånt har hon ju inte haft med mig under de år jag har jobbat där. Det här var på tisdagen, under onsdagen fyllde jag i det som gick att fylla i, namn nummer mm, men hur jag skulle kunna redogöra för utbildningar och anställningar på fyra rader det övergick mitt förstånd, jag skrev se bilagor. Rutan för önskemål lämnade jag också öppen med förhoppnng att det fanns någon som såg till vad jag kunde och inte bara till vad J35 har stämplat mig som.

Jag lämnade upp det till expeditionen på torsdagen innan jag gick på terminsavslutningskaffet. Där var det det vanliga vimsandet men också avtackning av rektorn, anställda hade samlat ihop lite pengar och för den summan hade man på byggavdelnngen tillverkat en badtunna.

Fredagen var inarbetad så då var jag ju faktiskt ledig.

På måndagen kommer det att samtal från den avdelningen på kommunen som har hand om övertaliga, där en kvinna säger -" Jag ser att du har blivit övertalig och det finns ett jobb som vi erbjuder (Assistent till en som behöver hjälp med allt från att skriva av från tavlan till att hämta mat och vara behjälplig vid toalettbesök), jag förklarar att det är uppgifter som jag inte har utbildnng för och påtalar sen också att förhandlingen med facket skall vara på tisdagen, det verkar som att det sker saker väldigt snabbt och även saker som varken skall eller får ske. Jag blir ju väldigt tvär i tonen av förklariga skäl.

Tisdag: Jag får tillbaka alla mina papper, man är tydligen inte intresserad av vad jag kan. J35 har också påstått att det var en blandning av kopior och original, ja kan man inte skilja ett original och en färglaserkopia då ligger man långt nere på skalan nödvändigt vetande.

Sommeren regnade bort, samtidigt som jag inte hade tillgång till min bi, sonen lånade den eftersom hans hade diverse fel och besiktningstiden hade gått ut.

Vi är nu framme i augusti och jag blir kallad till en intervju om ett elevassistent jobb, gissa vilket! Jag förhandlar mig också till en sittning med en av de som bestämmer om övertaliga, jag känner att det är dags att förhandla om avgångsvederlag. Men trots att den tiden fanns så var jag tvungen att infinna mig på intervjuen. Jag talade väldigt tidigt om att jag inte passade för det jobbet. Då var det avklarat.

Vid förhandlingen ville jag gärna ha med en från facket, det skulle ordna sig och han fick bestämma när det passade honom, jag var ju ledig så jag var anpassnnigsbar. en timme innan det var dags fick han lov att gå hem, han insjuknade på förmiddagen. Jag fick förhandla ensam, damen som skulle "bestämma" kom med frågan/påståendet, -"så du har bestämt dig nu" Men i måste ju ha haft den här diskussionen redan i våras! Jag talade då om för henne hur J35 hade lämnat över pappren utan någon förklaring två dagar innan sommarlovet. Förhandlingarna gick väl skapligt, jag fick inte de måderna jag ville ha men inte heller det som erbjöds från början vi hamnade nånstans däremellan. Det blev ju lite snack om när det skulle börja räknas eftersom det var mitt i en månad, men efter ett samtal dill tjänsteförrättande rektor, så blev det med omedelbar verkan. Jag kände mig ganska tillfreds när jag lämnade det stället. Känner fortfarande ingen saknad av skolansvärld, men jag kan sakna elevkontakten. Eftersom jag tog avgångsvederlag så är jag inte välkommen att söka jobb i den kommunen. Men det finns ju andra som bedriver undervisnng i privat regi, och jag har söt ett på deltid, lönen är ju inte det viktigaste under den tid jag har min fasta utdebitering.

I slutet av sommaren var jag och besökte den lärare jag jobbade intensivast med, även han blev övertalig, "bilskojaren" hade blivit lärarassistent, det finns ju de som kan prata och smöra, eller det finns de som har tid att göra det iaf. Jag har en känsla att Drakens toyboys inte kan acceptera att det finns team som har erfarenheten att handskas med knepiga och utåtagerande elever. Att det sen i första protokollet står att man saknar hjälp till lärarna är ju lite konstigt. Man har också problem med diciplinen i en klass, det tycker jag att dom kan ha, det är ju dom som har bäddat för det. Besöket hos läraren var ren och skär avkoppling.

Vad gör jag då under dagarna? Jo jag pysslar en hel del med att sammanställa berättelser om gamla bilder från min barndomsbyggd, det finns ju massor att berätta och det är en vetskap som lätt kan förloras. Sen har jag ett par andra projekt på G också, bland annat så skall jag ta och göra ett par förlagor till bildkalendrar.

Det var allt för den här gången, hoppas att jag känner för att skriva lite mera regelbundet.