Nu skall vi inte börja med att redogöra för synderna.

Först skall den nattliga resan till Enköping avhandlas. Det var så att sonen skulle till Enköping för att handla när hans lön var användbar. Det var bara att starta bilen och börja köra i snöovädret.

Resan gick bra det var väldigt få bilar ute, mötte fem stycken på tre mil. Ett nattmål på MAX var inte helt fel därefter blev det skogsvägen hem, helt billöst.

I skolan var läraren ordentligt sjuk och hemma, då passar bilskojaren på att sälja den sk Pizzaracern. Det verkade vara mycket bråttom, så han skrev på pappren med lärarens namn. Jag säger inte mera men det kan vara sista gången det sätts potatis det här året.

På eftermiddagen var jag ersättare för en lärare som var på ett seminarie. Det var inga problem, de som jabbade var de jag trodde skulle jobba och dom andra får en massa att ta igen.

Fredagen var en lugn dag, jag åkte på hemligt uppdrag i elva tiden. Det blev ett besök på BILTEMA, där jag köpte spolarvätska och en snöborste, jag skulle ha köpt ett sopset till lägenheten också, men det glömde jag.

For vidare till IKEA, jag skulle kolla ny hallmatta och även sopset då   

Men först så intog jag matsalen, det blev köttbullar och potatismos, och nu kommer den första syndabekännelsen, jag tog en julmust till det, jag som envist säger att ingen must innan första advent.

Handlade två gångmattor till hallen och två dörrmattor summa 236:-, tar trapporna ner till parkeringen, fortfarande utan sopset.

Nu är det dags att handla lite mat också innan jag åker hem. MAXI ligger ju bra till så jag svänger in där. Någon peng att lösa ut en vagn det hittar jag inte så det får duga med en sån där knepig korg med hjul, ingen storhandling alltså. Jag handlade iaf lite bröd och smörgåsmargarin, en ny matlåda, kaffe, Oboý och mjölk, här fick jag också med mig ett sopset som jag fick bära i handen som en annan vandringsstav.

När jag kom till kassan och skulle ställa upp korgen på avlastningsplattan, då upptäcker jag att det går ju inte alls, hjulen kan inte hänga utanför och inte på plattan heller  På kvällen åkte jag till Ungdomsgården i Morgongåva, jag hade blivit inbjuden på födelsedagstårta.

Då är vi framme vid lördagen.

Jag vaknade i bra tid till Melodikrysset, Eldeman varnade att det skulle vara ett svårt kryss men det var ju inte olösbart. Svårast var det när trafikinformationen gick in så att man inte hörde vad det frågades om oah vilken siffra det gällde, men eftersom det var Jimmy Durante som sjöng så var det inte svårt att hitta var det efternamnet skulle in. Efter krysset städade jag av hallen lite och la ut de nya gångmattorna.   Så här blev det, ja dom ligger lite snett men kanterna har inte rullat ut sig helt heller. Hallen blev ännu längre med den mattan.

Dags att åka till Uppsala igen då, för nu skall det storhandlas. Det blev en full vagn, fläskfile, mjöl, mjölk, bacon och en massa annat som det var slut på, klarade mig i alla fall undan under tusenlappen för en full vagn. Eftersom vi hade ätit på MAX även i dag så blev det ingen mat när vi kom hem, men kaffe måste man ju ha. Nu kommer nästa syndabekännelse, jag köpte en burk pepparkakor också och det får man ju inte heller äta innan första advent.

På Tv var det ishockey, det är ju lagom avslappnande när man fikar, jo jag blundade till ett tag också.

Nu får det vara slut på syndandet för i morgon är det ju tillåtet med både julmust och pepparkakor  

Det var kallt, blåsigt och snö som drev i morse.

Bussen in till Uppsala skötte sig fint   .

Jag byter ju buss efter en av genomfartsgatorna (Kungsgatan) där det alltid blåser. När jag står där och försöker hålla ryggen mot vinden, så kliver en lärare från skolan av en buss, även hon för att byta till den jag åker med, då kommer frågan "har bussen till skolan gått" ? Skulle jag stå där och frysa bara för att jag tycker att det är trevligt? Troligen var hennes hjärna kopplad på sparläge.

Sen började arbetsdagen med det vanliga sega onsdagsmötet. Eleverna var både många och på bra humör, vissa lite sena eftersom alla bussar inte gick som dom skulle. Läraren var genomförkyld så han var bara där en halvtimme sen åkte han hem igen. Det blev jag och våran "bilskojare" som skötte lektionerna, jag höll mig i lektionssalen med de som behövde läsa och svara på frågor, bilskojaren for runt och handlade lite för att sen hämta en bil som en av hans kompisar ville få olja och filter bytt på.

Att jag kallar honom bilskojare är för att han har en stil som går ut på att gör snabba pengar. Det värsta är att han köpte lärarens ena bil, läraren ville ha 3000:- det prutades ner till 1500:- och då fick läraren stå för skatten på 1000:-, bilen skulle en av bilskojarens kompisar ha till övningskörning. Efter en helg står den till salu på blocket. Det som är gjort på bilen av honom är att en ventil är bytt och en ljusinsats. Kostnaden för det är i prisläget 1500:- men han sätter ut den för 13 000:- på blocket. Jag skulle skämmas för att "svindla" en arbetskamrat på det sättet.

Der blev fikabröd till eleverna från en nöjd pappa som hade fått sin bil tvättad och polerad.

Chauffören som körde bussen hem var mycket noga med att alla passagerare satt ner innan han lämnade hållplatserna.

Nu har det hänt igen, jag har missat några dagar!

Fredagen började med att en svamlig lärare ringde redan fem över sex på morgonen, vad han ville var att jag skulle sätta igång en grupp elever som skulle skriva slutprov i trafikkunskapskursen, att han sen måste redogöra för sin morgon där hans extraarbete som busschaufför hade ställt till det var ju helt ointressant för mig, jag ville veta var när och med vilken utrustning. Elevernas reaktion var, jaha XX är sen som vanligt. Läraren skulle komma inom en kvart men det tog dryga halvtimmen, inget som förvånade mig, det finns många tidsoptimister.

Det blev en knepig dag för sonen också eftersom hans buss inte behagade dyka upp, han skall ju sen byta buss till en som företaget har satt in mellan Sala och Västerås. Sonen blev tvungen att ringa och berätta att han inte kunde dyka upp under dagen.

Min dag fortsatte med att hjälpa till med att få eleverna att göra det dom skulle och borde, efter lunch blev det städning av lokalerna och fredagsfika.

När jag kom hem så låg det en lapp där jag brukar lägga dagens reklamskörd, på den stog det att sonen hade gått till sin syster för att vara barnvakt. Jag satte mig vid datorn, där jag passade på att gratta dottern på namnsdagen. Efter lite prat där så blev jag också överbjuden, något som inte har hänt det senaste året. Naturligtvis blev jag väldigt glad, det var första gången på ett år som jag träffade alla barnbarnen samlade. Varmkorv fanns det så jag åt lite kvällsmat avrundat med kaffe. Jag var också ner i källaren för att se hur det var med mina saker som blev inlåsta där, ja det låter konstigt men så är det. När jag sen kom hem igen så satte jag mig och spelade lite betapet där jag vann matcherna men förlorade poäng.

Lördagen försvann med tvättstuga och ishockey.

Nu är det söndag förmiddag och det visar sig vad som händer.

CU

Jag var ju tvungen att vara på jobbet klockan åtta för det skulle ju vara ett möte som vanligt.

Det som avhandlades när mötet väl kom i gång tio över nio, var det vanliga, lite gnäll här och lite gnäll där. En vettig information fick vi, sista skoldagen för eleverna och oss anställda är den 20/12, bra att få reda på men hur man har planerat när man skall släpa dit eleverna för att gå en halvdag på en måndag och sen ge dem lov det förstår jag inte.

Det var kallt och dimmigt i Uppsala i dag.

Efter mötet så sökte jag upp en elev som jag hade sagt till att jag skulle besöka när han hade sin svenska.

Lunch och sen skrivvakt, inbokning av nya vakttider, genomgång av elever med läraren, sen tog jag en promenad till stationen där den här statyn åter mötte mig, nu med pudersnö som högdagrar.

Efter ett kort besök hemma åkte jag till Morgongåva och handlade, besökte Minken (allaktivitetshuset) där jag fikade och pratade lite strunt, men även allvar.

Till kvällen så dök en trevlig vän upp på nätet.

Dagen började med kaffe och Melodikryss, sen en omgång i diskbaljan, däremot fick både strumpäteren och snabeldraken svälta.

Jag tog däremot och skruvade upp ett skåp ovanför den handelsbodsdisken som jag håller på att iordningställa, ja det kom upp ett par ljushållare också. Just nu ser den väl inte så mycket ut för världen men när handtagen kommit på och bänkstommen har fått lite svart på sig så blir det nog bra.

Visst får jag väl säga att mitt jobb har vissa guldkanter, som i dag tillexempel, som i dag då de första timmarna bestod i att jag satt och lyssnade på radion samtidigt som jag läste vidare i min "nattbok" samtidigt som jag utförde ett viktigt arbete. Vad var det då jag gjorde kanske någon frågar? Jo jag satt skrivvakt, lämnade ut proven, höll koll på att man inte tisslade och tasslade, för att sen ta in proven och kolla att eleverna hade skrivit namn på alla papper. Jo det var många papper som kom in två tre stycken från varje elev och det var ett trettiotal elever som skrev.

Därefter gick jag över till den klassen jag normalt arbetar med och där var det full fart, tre av eleverna skulle ner i källaren med lite begagnade delar så då fick jag vara med och sköta upplåsningen. Sen lunch för att på eftermiddagen vara med eleverna, mesta tiden gick åt till att få vissa att inte bara slappa. Skoldagen avslutades med fika i klassrummet.

Det är tisdag i skolans värld, vissa vill skruva andra vill tjafsa. Det går framåt på skruvfronten för många av eleverna medans andra mest flyter omkring och är i vägen.

Det blåste ganska mycket redan när jag skrapade rutorna på bilen innan jag åkte till Uppsala på morgonen, och under förmiddagen tilltog det. För att under lunchen även innehålla snö.

När det sen var dags för att dricka lite eftermiddagskaffe hade det kommit så mycket snö att det var som ett julkort ute.

Resan hem skedde med lätta fötter och stor koncentration, jag kunde även konstatera att ABS-enheten fungerar som den skall, jag passade nämligen på att låsa bromsarna nu när det var snöhalka. Jag kom hem helskinnad men trött. Däremot verkar det som att de som jobbar på samma ställe som sonen har blivit strandsatta i Västerås, det är tydligen två lastbilar som har halkat lite kors och tvärs på 56:an, jag pratade med sonen strax efter åtta och då var dom fortfarande på jobbet.

Nu skall jag ta och fixa mig lite kaffe, morgondagens väska är packad sånär som på matdosan. Jag går väl ner till bussen i normal tid sen får det visa sig vilken buss som kommer.

Dagen började med en liten försovning, inte värre än att jag kom i tid till jobbet.

Det var full fart på eleverna, mycket som skulle fixas till.

Det går ju en person och arbetstränar i den här gruppen också och snart ber jag honom fara och flyga, han funderar ju på att bli lärare men pedagogik det vet han inte vad det är, däremot är han en typisk "bilskojare" som kan få iväg bilar snabbt. Jag stog med två elever, och gick igenom med dem hur man felsöker när en lampa inte lyser. Dom hade plockat ur lampan och genom mätning konstaterat att den var hel, så det var dags att kontrollera om det kom fram någon spänning, då kommer han och lägger sig i genom att rycka och slita i kontaktstycken för det var "nog" fukt i dem. Där försvann en bra möjlighet att lära eleverna grunderna i elektrisk-felsökning. Han har också väldigt lätt för att komma med sarkasmer. Jag funderar på att inför eleverna fråga varför han som är en "så duktig reparatör går arbetslös"!

Men om man förnedrar honom så blir han väl kränkt eftersom han inte är av svensk härkomst. Han frågade också om jag hade besiktigat bilen, men det har jag ju på grund av ekonomi inte gjort, utan skjuter upp det till julveckan. -"jaha har du bättre ekonomi då" frågar han då skall det ju köpas julklappar. Då förklarade jag helt enkelt för honom att sånt gör jag inte, "man kan ju ge några hundralappar istället" var hans sarkastiska svar. "Nej så jag vi ger inte julklappar, var och en av oss har en egen dag på året då kan det firas. Jag hoppas att han förstog vinken.

Nu har jag gnällt färdigt för i dag.

Vi får se vad morgondagen kommer att innehålla.